På Yhguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Jag förstår

Bakom spakarna på yrkeshögskolan

Bakom spakarna på yrkeshögskolan

Skrivet av:

Publicerat: 2012-03-15

Claes Jonsson lever som han lär. Han har i några år vikarierat som utbildningsledare för utbildningen Ledarskap för mötesindustrin på Mälarakademin och tror starkt på mötet mellan människor som drivkraft för utveckling. Det genomsyrar även hans tankar kring hur man skapar bra yrkesutbildningar som leder till jobb.

MÄLARAKADEMIN är en del av Västerås Stad. Här har man erbjudit Ky- och yrkeshögskoleutbildningar sedan mitten av 90-talet. Idag finns fem olika yrkeshögskoleutbildningar; Elkraftteknik, Produktionsutveckling, Redovisningsekonom, Socialt behandlingsarbete – kbt och Ledarskap för mötesindustrin, som Claes arbetar med. Vid en första anblick ser utbudet av utbildningar lite spretigt ut. Men att de fem utbildningarna är så olika visar tydligt på kärnan i utbildningskonceptet för yrkeshögskolan – ett nära och bra samarbete med företag och arbetsliv. På så sätt skapas kurserna utifrån ett verkligt behov och utbildningarna som erbjuds är de som verkligen leder till jobb.

Claes har själv rört sig mellan de två världarna näringsliv och utbildning under större delen av sitt yrkesliv och betonar flera gånger under intervjun vikten av samverkan mellan de olika aktörerna.

– Jag har en bakgrund inom restaurangbranschen och har även länge jobbat med marknadsföring inom näringslivet. Så när jag började undervisa på Mälardalens Högskola i mitten av 90-talet var det naturligt för mig att lyfta in näringslivsperspektivet eller ”verkligheten” i mina föreläsningar, berättar Claes.

Efter några år på högskolan kom Claes i kontakt med Mälarakademin och kände att yrkeshögskolans sätt att förena teori och praktik väl stämde in på hans eget tankesätt och värderingar. Närheten till branschen och arbetslivet har med trovärdighet gentemot de studerande att göra, menar Claes. Att man som lärare faktiskt har praktisk erfarenhet av det man undervisar i. Men för att vara en bra lärare krävs även engagemang.

– När jag undervisar om marknadsföring är min viktigaste uppgift att inspirera, ge energi och få de studerande att känna att det här är jäkligt intressant. Det är ju samma sak på ett företag, där det är chefens uppgift att ge energi till sina medarbetare, säger Claes.

NÄRA VERKLIGHETEN
Närheten till näringslivet och arbetsmarknaden märks på flera sätt på Mälarakademin. Och när Claes beskriver sin tidigare roll som ansvarig för utbildningen jämför han det med att vara vd för ett företag.

– Jag har en budget med intäkter och kostnader och det är mitt ansvar att se till att det finns studerande som vill gå utbildningen. Sen ska jag bemanna ut- bildningen med kursledare och gästföreläsare, det ska finnas praktikplatser och allt ska administreras på bästa möjliga sätt, säger Claes.

Utbildningens ledningsgrupp utgör en tydlig koppling till verkligheten. Där finns personer med inflytelserika positioner och som ligger i framkant när det gäller mötesindustrin. Därmed har näringslivet ett direkt inflytande på utbildningen, det är inget som bara finns på pappret.

Claes är fortfarande verksam i näringslivet via sitt eget företag som jobbar inom marknadsföring och med möten och event. Han är även aktiv i andra branschsammanhang. Bland annat genom en styrelsepost för Meeting Professionals International, en stor global organisation för personer som jobbar i mötesindustrin, där Claes ansvarar för utbildningsfrågor.

ATT SKAPA EN UTBILDNING
Hur går det då till att ta fram och driva en bra och attraktiv utbildning som leder till jobb efter examen? Enligt Claes handlar det framförallt om en kombination av strategiskt omvärldsbevakningsarbete, kontinuerligt utvecklingsarbete och samarbete med branschen.

– En bra utbildning handlar inte bara om konceptet i sig, det viktiga är vad som finns där bakom. Det gäller att skapa en god dialog med näringslivet och att finnas med i rätt nätverk. Och sådant tar tid att bygga upp. Att ledande personer inom mötesbranschen i Stockholm t.ex. tar sig tid att gästföreläsa hos oss på Mälarakademin är ju helt fantastiskt, men det är inget som händer av sig självt, säger Claes.

För att säkerställa att utbildningen blir bra gäller det även att se till att de studerande har med sig rätt saker i bagaget efter slutförd utbildning. Och då handlar det inte bara om know-how och yrkeskunskaper, har det visat sig.

– De flesta som jag har pratat med, och det gäller inte bara i mötesindustrin, tycker rätt lika här. Man skulle kunna sammanfatta det i tre begrepp; att ha rätt attityd, att vara bra på relationer och att kunna ta ansvar. Då blir man attraktiv på arbetsmarknaden, säger Claes.

De som läser på mälarakademin, får de jobb när de tar examen?
– Ja, de får jobb. De som vill och tar för sig får alltid jobb. Sen är ju arbetsmarknaden lite kärvare ibland och då får man räkna med att gå in och göra några hundår eller att kanske inte få en fast tjänst på en gång. Men de flesta kommer snabbt in i branschen.

Du har ju erfarenhet från att undervisa på högskola också. Finns det något därifrån som du tycker saknas på YH-utbildningar?
– Det är svårt att uttala sig generellt, men något jag försöker att föra in mer av i Yh-utbildningen är det kritiska perspektivet. Det är något som även är utvecklande för företagen när de studerande sen kommer ut och börjar jobba. Man måste kunna ifrågasätta – för det är först då man kan börja göra saker och ting bättre. På högskolan lär du dig även att hantera rätt komplicerade textmassor. På så vis får du möjlighet att utveckla din analytiska förmåga på ett annat sätt. Samtidigt är det ju det som gör högskolestudier mer vetenskapliga och teoretiska.

Båda formerna har sina för- och nackdelar?
– Ja, jag har ju jobbat i alla världarna; näringsliv, högskola och yh och jag tycker att det finns fantastiska möjligheter när man tittar på dem i kombination. Tänk att ta det bästa från yrkes- högskoleutbildningarna och kombinera det med det bästa från universitetet – det ser jag framför mig som den ideala utbildningsformen.

Hur ser framtiden ut för yrkeshögskolan tror du?
– Jag tror att utbildningar där näringslivet får ett större inflytande och där det finns en tydlig koppling till praktiken kommer att vinna mark. Sen tror jag att det är centralt att lyssna på näringslivet för att höra vilken typ av utbildningar de vill ha. Även studenterna kommer att kräva det i slutändan. Om kvalitén inte är tillräckligt hög så kommer de att signalera det, särskilt om de inte får jobb.

Vad finns det för utmaningar för yrkeshögskolan?
– Det handlar till viss del om att marknadsföra utbildningsformen som ett alternativ till högskolestudier. Sen finns det även utmaningar för yrkeshögskolemyndigheten. Byråkrati och stelbenthet kan göra att det blir svårare att få till ett bra samarbete med näringslivet. Myndigheten skulle behöva komma närmare utbildningsanordnarna så att de tre parterna kan ha en dialog kring ett gemensamt intresse – att ta fram och utveckla bra utbildningar som driver Sverige framåt.

Till sist – har du några tips till den som väljer att läsa en yrkeshögskoleutbildning?
– Det viktigaste är att vara motiverad. Och att förstå att den enda som kan motivera dig är du själv. Motivationen kommer att synas i dina studieresultat, men också när du möter dina kollegor på LIA-praktiken. Om du någon gång hamnar i ett sammanhang där du inte blir motiverad då är det ditt eget ansvar att ta dig därifrån, eller att se till att fokusera på rätt saker för att bli motiverad igen. Det är helt upp till dig, och du sätter själv gränsen för vad som är möjligt.

NAMN: Claes Jonsson ÅLDER: 47 år FAMILJ: Stolt pappa till Hugo, 12 år. I övrigt stor och brokig.YRKE: Arbetar med ledarskap, kommunikation och utveckling. FRITID: Möten, människor, mat, musik och motion. MOTTO: »Den som slutar vara nyfiken börjar sakta dö.«