Fler kan utbilda sig inom YH!

Johan hade ett tydligt mål – han ville arbeta som distributionselektriker. Med siktet inställt tog det honom 60 veckor att utbilda sig och få anställning. Nu startar han en ny yrkesbana inom elkraft, något han är mycket glad för! Under flera år sneglade Johan på jobbannonser som distributionselektriker. Arbetsbeskrivningen lockade honom och han kände att just ett sådant jobb skulle passa honom. Han ville arbeta utomhus, självständig, få variation i arbetsuppgifterna, att arbeta med att hitta lösningar att arbeta aktivt med kroppen och framför allt att ingen dag var den andra lik. Till slut gjorde han slag i saken och sökte utbildningen som fixade drömmen! Jag ville ha jobbet som distributionselektriker. Jag kände att det var rätt för mig. Men jag hade inte kompetens att få jobbet. Så till sist vart det givet att skaffa mig utbildningen! Jag googlade distributionselektriker + yrkeshögskola och hamnade i på Åsbro Kursgårds hemsida. Det fanns andra utbildningsaktörer men Åsbro var den skola som lockade mest. Jag hittade en YH-utbildning till Anläggningsmontör Storkraftnät som gav dubbla yrkeskompetenser! Det innebär att efter utbildningen kan man arbeta som montör inom hela elnätet, från distribution- till region- och transmissionsnät. Nu när utbildningen är klar så är känslan riktigt bra - det blev som jag hoppades på och jag har redan fått anställning!  Jag har äntligen rätt kompetens att arbeta med det jag verkligen vill, skulle jag senare vilja upp på högre spänningsnivåer så kan jag även det. Jag känner verkligen att jag har hamnat rätt och i energibranschen kommer jag att stanna. Det finns otroligt stora utvecklingsmöjligheter. Jag kan bygga på min kompetens allt eftersom och jag kommer alltid ha en bra grund och en förståelse som är värdefull, även senare om jag skulle vilja utvecklas inom branschen. Känslan är helt rätt!

Den 12 januari 2023 presenterade MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan,  information om YH-program som har beviljats. Totalt handlar det om 35.000 studieplatser, varav cirka 11.000 på utbildningar med start hösten 2023. En fjärdedel av de beviljade yrkeshögskoleprogram ligger inom teknikområdet.  Av de utbildningsplatser som beviljades i den här ansökningsomgången är 37 % distansplatser. Studieformen Yrkeshögskola utgör en mycket viktig och växande roll i kompetensförsörjningen hos svenska arbetsgivare. Rätt kompetens är och kommer även i framtiden vara avgörande för att klara de stora samhällsutmaningar landet står inför. Därför har MYH valt att prioritera utbildningar inom klimatomställning, energiförsörjning, hållbara transporter och elektrifiering.  Hur ser fördelning mellan kunskapsområden ut? Teknik och tillverkning är det största (cirka 18 % av platserna); Ekonomi, administration och försäljning - Nästan lika stort som Teknik och tillverkning; Data/IT har 16 % av platserna. Något färre utbildningsplatser finns inom områden Samhällsbyggnad och byggteknik respektive Hälso- och sjukvård samt socialt arbete. Den viktigaste faktorn bakom yrkeshögskolans framgång Yrkeshögskola - är en utbildningsform med stark förankring i arbetslivet. Utbildningarna tas fram i nära samarbete mer branscherna. I många yrkeshögskoleutbildningar ingår LiA, lärande i arbete.

91 % av de som tog examen från yrkeshögskolan under året 2021 har mot slutet av 2022 arbete som sin huvudsakliga sysselsättning, detta enligt SCB. Yrkeshögskolans främsta syfte är att bidra till kompetensförsörjningen i Sverige. De examinerades situation på arbetsmarknaden visar på hur bra yrkeshögskoleutbildningarna lyckas med det. Hög sysselsättningsgrad för examinerade = Yrkeshögskolan lyckas bra! Övervägande del av de examinerade från yrkeshögskoleutbildningar, som har arbete som huvudsaklig sysselsättning, har ett jobb som överensstämmer med utbildningens innehåll. Andelen med arbete som helt (eller i alla fall till största delen) överensstämmer med utbildningens innehåll, utgör cirka 65 %. Och det verkar inte finnas några väsentliga skillnader mellan kvinnornas och männens möjligheter till arbete efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Källa: SCB

I helgen var det välfyllda verkstäder på Campus Kramfors när Tapetserarmästarna i Norr var på besök, för att hålla sin årliga kompetenshelg. Närmare 50 möbeltapetserare deltog på föreläsningar, workshops och utställningar. På fredagsmorgonen anlände möbeltapetserare från hela Norrland till Kramfors för att tillbringa helgen i Yrkeshögskolan Höga kusten/Träakademiens verkstäder. På plats mötte de upp andraårsstudenter som deltog för att knyta kontakter samt träffa framtida kollegor och leverantörer. Helgens fullspäckade schema började med en föreläsning av Nevotex, som berättade om företagets hållbarhetsstrategier. Efter lunch tog Artex vid med föreläsningen ”Stora jobb” som varvades med mindre diskussionsgrupper. ”Det var intressanta föreläsningar och en riktig toppendag” säger en av studenterna på Träakademien. Lördagen handlade om praktiskt arbete då de delades upp i grupper och gick mellan olika arbetsstationer. När de inte träffade utställare från branschen, arbetade de med flätade sitsar, moderna stoppningsmaterial och mallning. Det bjöds även på lunchunderhållning av gycklaren Arkadia som visade upp magiska trollkonster inför en skrattande publik. Det blev en lyckad kompetenshelg för både medlemmar och studenter. Flera av de som var på plats från arbetslivet var tidigare studenter från Träakademien, som numera arbetar inom tapetserarbranschen. Bland annat var Christina S. Granström på plats, som nu driver Sandslåns tapetserarverkstad mindre än ett år efter avslutad utbildning.

I ”Rosa verkstan” i Pålsböle hittar vi ägarinnan och Möbeltapetseraren Sandra. I fyra veckor har hon hjälp i verkstaden på Åland av Helena och Petra som går andra året på Möbeltapetserarutbildningen på Yrkeshögskolan Höga kusten. Yrkeshögskoleutbildningar är upplagda på så sätt att studenter ska få så bra förutsättningar som möjligt i deras kommande arbetsroll. Det innebär också flera veckor av LIA, Lärande i arbete ute på företag i branschen. Yrkeshögskolan Höga kusten har också ett strategiskt och långsiktigt deltagande i Erasmus+ programmet där fokus ligger på utveckling och internationalisering. Det här innebär bl.a. att studerande kan få bidrag för att göra sin LIA utomlands.  – Utan bidrag från Erasmus skulle vi inte kunnat genomföra den här LIAn, säger både Helena och Petra, som är väldigt nöjda med både LIAn och Åland så här långt. Den första veckan arbetade de framför allt med diverse mindre jobb. Men efter det har de fått arbeta helhjärtat med varsin öronlappsfåtölj. På dessa har de byggt om resårhusen från grunden och har nu påbörjat att stoppa fåtöljsitsarna. – Här får vi prova på en massa olika saker som ingår i en företagares vardag. Alltifrån att ta emot kunder, beräkna kostnader och tygåtgång, till att snöra resårhus och klä om möblerna, såklart. När LIA-perioden är slut kommer de återgå till studierna på Yrkeshögskolan Höga kusten/Träakademien. De har mindre än ett år kvar av sina studier innan de beger sig ut i arbetslivet som fullfjädrade möbeltapetserare. Senare i november åker två blivande ”specialiserade undersköterskor i demensvård” till Danmark för att göra sin LIA. Tidigare har även en studerande på Byggnadsvårdsutbildningen gjort sin LIA i Schweiz.