9 av 10 är nöjda!

Vill du arbeta med att stödja människor i utsatta livssituationer och samtidigt bygga en meningsfull karriär? En yrkeshögskoleutbildning till socialpedagog ger dig den praktiska och teoretiska kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Utbildningen är CSN-berättigad och leder ofta till jobb direkt efter examen. Vad gör en socialpedagog? Som socialpedagog arbetar du med att stötta individer och grupper som befinner sig i socialt utanförskap. Arbetsuppgifterna varierar och kan inkludera samtalsstöd, konflikthantering och relationsbyggande. Vanliga arbetsplatser är skolor, HVB-hem, socialtjänst och kriminalvård . Utbildningens innehåll och upplägg Yrkeshögskoleutbildningen till socialpedagog är vanligtvis två år lång (ca 400 YH-poäng) och kombinerar teori med praktik genom LIA (Lärande i arbete). Kursinnehållet varierar mellan utbildningsanordnare men inkluderar ofta psykologi, samtalsmetodik, socialt arbete och lagstiftning. Plugga till socialpedagog  på distans Flera yrkeshögskolor erbjuder socialpedagogutbildningen på distans, vilket passar dig som vill kombinera studier med arbete eller familjeliv. Distansutbildningen inkluderar digitala föreläsningar, självstudier och praktik på en arbetsplats nära din hemort. Behörighet och ansökan För att söka till utbildningen behöver du oftast ha en gymnasieexamen eller motsvarande. Vissa utbildningar kan även kräva arbetslivserfarenhet inom vård, omsorg eller socialt arbete. Socialpedagogutbildning och CSN Socialpedagogutbildning på yrkeshögskolan är CSN-berättigad, vilket innebär att du kan ansöka om studiemedel för både uppehälle och kurslitteratur under hela studietiden, oavsett om du läser på plats eller distans. Karriärmöjligheter och lön Efter examen kan du arbeta som socialpedagog, behandlingspedagog eller boendestödjare. Startlönen ligger vanligtvis mellan 26 000 – 30 000 kr/mån, med möjlighet till högre lön med erfarenhet och vidareutbildning. Framtidsutsikter Behovet av socialpedagoger ökar i takt med att psykisk ohälsa och social utsatthet uppmärksammas mer i samhället. Kommuner, skolor och behandlingshem efterfrågar utbildad personal som kan skapa trygghet och struktur för barn, unga och vuxna. Vanliga frågor Vad krävs för att komma in på utbildningen? Du behöver oftast ha en gymnasieexamen eller motsvarande. Vissa utbildningar kräver även arbetslivserfarenhet inom vård, omsorg eller socialt arbete. Är socialpedagog en skyddad titel? Nej, titeln socialpedagog är inte skyddad, men YH-utbildningen ger dig en formell kompetens som är eftertraktad på arbetsmarknaden. Är det lätt att få jobb efter utbildningen? Ja, efterfrågan på socialpedagoger är hög inom både offentlig och privat sektor, särskilt inom stödverksamheter för unga och vuxna med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Finns det möjlighet att vidareutbilda sig? Ja, efter utbildningen kan du exempelvis läsa vidare till socionom, beteendevetare eller andra yrken inom socialt arbete.

”Det bästa är när polletten trillar ner” – David om att undervisa Frontend Vi har pratat med David Andersson, utbildare på vår utbildning Frontend Developer och IT-lärare på ZoCom. Han berättar om vardagen i klassrummet, vikten av att våga testa sig fram och varför frontendutbildningen är ett smart steg för dig som vill jobba praktiskt med programmering. Berätta lite om dig själv – vad är din bakgrund och vad arbetar du med idag? Jag heter David Andersson och är utbildad Civilingenjör inom datateknik. Min bakgrund är inom systemutveckling med fokus på webb. Idag arbetar jag som IT-lärare och konsult på ZoCom, där jag framför allt undervisar inom frontendutveckling. Vad tycker du är mest givande med att undervisa på just det här programmet? Det mest givande är att följa de studerandes utveckling – att se när polletten trillar ner och de får sitt genombrott. "Det är en härlig känsla att få dela med sig av sin kunskap och bidra till att andra växer." Vilka färdigheter gör de studerande attraktiva på arbetsmarknaden? De lär sig traditionell frontendutveckling, JavaScript, UX-design och även lite backend. Fokus ligger på att bygga hemsidor och arbeta i moderna ramverk som React. Men det viktigaste är kanske att de tränas i problemlösning och att snabbt kunna ta till sig ny kunskap – något som är ovärderligt i den här branschen. Vad tycker du är viktigt att kunna utöver den tekniska kunskapen? Den sociala biten. Att arbeta i grupp, att kommunicera och att jobba enligt moderna och agila arbetsmetoder. Tekniken i all ära - men det är samspelet med andra som ofta avgör hur duktig du blir. Hur säkerställer ni att utbildningen är relevant för arbetslivet? Vi följer en kursplan som är framtagen i samråd med ledningsgruppen och branschen – det är grunden i allt. Utifrån den fyller jag kursen med innehåll som speglar verkligheten. Genom dialog med mina kollegor på ZoCom håller jag mig uppdaterad om vad som faktiskt används ute i arbetslivet just nu, och det tar jag med mig in i undervisningen. Det gör att de studerande får med sig kunskap och verktyg som är direkt relevanta för deras framtida jobb. Hur ser du på arbetsmarknaden framöver? Arbetsmarknaden förändras snabbt, men behovet av utvecklare består. Utbildningen är anpassad efter vad företagen behöver just nu. Jag har alltid med det perspektivet i min undervisning – vad de faktiskt ska känna till och kunna använda ute i arbetslivet. Vilka möjligheter ser du för de som går utbildningen? Alla börjar som frontendutvecklare men kan senare gå åt olika håll – UX, backend, eller en bredare roll. Man kan jobba på konsultföretag eller inhouse på ett företag som en del av en IT-avdelning. När du arbetar inhouse får du ofta göra mer och komma närmare verksamheten, medan konsultrollen ger möjligheten att byta uppdrag, testa olika branscher och arbetsuppgifter, samt samla bredd. Hur håller du dig uppdaterad och hur påverkar det undervisningen? Jag följer branschnyheter, prenumererar på nyhetsbrev och har mycket utbyte med kollegor. Det jag lär mig tar jag med mig in i undervisningen – både direkt och när jag uppdaterar kursinnehållet. Hur hjälper du de studerande att bygga den kompetens som efterfrågas? Jag varvar teori med praktik och hjälper dem att nå sina kursmål. För att lyckas måste man lägga ner tid – det är en heltidsutbildning och kräver runt 40 timmar i veckan. Gör man inte det riskerar man att halka efter och få en svagare grund att stå på. Vad gör en yrkeshögskoleutbildning till ett bra val för den som vill jobba med programmering? Till skillnad från universitetet är det här en utbildning som förbereder dig direkt för yrkeslivet. Det passar dig som vill arbeta praktiskt och har ett genuint intresse för programmering. Du får prova på mycket och jobba med häftiga projekt! "Det här är en utbildning som förbereder dig direkt för yrkeslivet. Det är mycket praktik och fokus på att behärska ett hantverk. Hur ser undervisningen ut rent praktiskt? Det varierar mellan de olika kurserna men över lag skulle jag säga att upplägget är hands-on med mycket fokus på learning by doing. Ofta börjar vi med att jag som utbildare visar ett moment – det kan vara allt från att strukturera HTML till att arbeta i ett ramverk. Efter det får de studerande prova själva genom övningar. Det finns mycket tid för att öva, ställa frågor och arbeta praktiskt. Vissa delar kräver mer teori, men största delen av undervisningen bygger på att man testar sig fram och lär sig genom att göra. Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på att söka till utbildningen? Det här är en utbildning för dig som vill bygga hemsidor – inte bara designa dem, utan verkligen förstå tekniken bakom. Det krävs att du är villig att lägga ner tiden och engagera dig. Vi lärare kan inte ge dig färdiga svar, men vi kan ge dig verktygen – resten handlar om att öva och lösa uppgifter på egen hand. Har du dessutom kämparglöd, eller "grit", då har du alla förutsättningar att lyckas. Även om arbetsmarknaden är svår just nu, är kompetensen du får efterfrågad – företag behöver utvecklare, och det kommer inte att förändras.

”Som konsument ser man kanske bara en pall i en butik, men det ligger en hel logistikprocess bakom varför pallen står där.” Vad krävs för att lyckas inom logistik och transport och hur tar man sig dit? Vi har pratat med Argjend Hasani, tidigare studerande på utbildningen Inköp & Supply Management, som idag arbetar som Transport Coordinator på Essity. Han berättar om steget från LIA till sin roll på Essity, och om vikten av att våga prova nytt. Hej Argjend! Berätta lite om vad du läst och vad du gör idag? Jag tog examen 2024 från utbildningen Inköp & Supply Management och arbetar idag som Transport Coordinator inom Global Supply Chain på Essity. I min roll ansvarar jag för att transporter går från A till B, att avtal följs och att leveranser sker i tid. Jag ser till att kvaliteten upprätthålls mot våra kunder och att allt lastas enligt plan. Hur har utbildningen hjälpt dig att komma in i din nuvarande yrkesroll? Utbildningen är bred och ger insyn i alla delar; inköp, logistik och transport. Man får en förståelse för hela kedjan och kan sedan välja vilken del man vill nischa sig inom vilket jag tycker är väldigt bra. Vad fick dig att välja det här programmet på NBI/Handelsakademin? Jag arbetade med produktionsplanering innan och visste hur man gjorde det rent praktiskt, men jag ville förstå teorin bakom. När jag sökte runt kom jag in på er hemsida och hittade er utbildning. Jag tyckte kurserna kändes relevanta och jag såg på LinkedIn att många tidigare studerande fått jobb inom rätt områden. Programmet upplevdes som heltäckande och genomtänkt. Vad var det mest givande under utbildningen? Det blev så mycket mer än jag trodde från början! Man fick verkligen insyn i hela processen vilket gör att jag fick en förståelse för allt som händer bakom kulisserna. “Som konsument ser man kanske bara en pall i en butik, men det ligger en hel logistikprocess bakom varför pallen står där. Att förstå hela flödet och allt arbete som krävs för att det ska fungera har varit väldigt viktigt att lära sig.” Hade du en plan från start, eller växte den fram? När jag började utbildningen var jag helt inställd på att arbeta med offentlig upphandling och inköp. Under LIA 1 på Essity fick jag en arbeta inom produktionsplanering, ett område där jag hade erfarenhet sen tidigare. När det var dags för LIA 2 erbjöds jag en anställning inom ett för mig helt nytt område som Supply Planner. Efter 7 månader fick jag möjligheten att arbeta i ett nytt område, inom distribution. Jag valde att ta chansen och upptäckte snabbt att jag trivdes väldigt bra. Idag är jag glad att jag vågade prova något nytt, vilket ledde till att jag hittade en väg som passar mig perfekt! Vilka kunskaper har du haft mest nytta av? Kurserna i supply chain och logistik har varit mest värdefulla för mig, sett till vad jag arbetar med idag. Allt som rör analys, lagerkapacitet och hur man beräknar lageromsättning har jag haft stor användning för. Kunskaper i Excel och IT-system har också varit en stor fördel, Excel använder jag dagligen. Hur upplevde du balansen mellan teori och praktik under utbildningen? Balansen var väldigt bra. Det var skönt att först bygga en kunskapsbank genom teori och sedan få omsätta allt i praktiken. Utbildarna kom från branschen och hade breda kontaktnät, ordnade studiebesök och bjöd in gästföreläsare. Många fick sina LIA-platser genom dessa kontakter. “Att utbildarna är förankrade i branschen är verkligen en stor styrka, det ger dig inte bara kunskap utan också goda möjligheter att knyta kontakter inför framtiden.” Vad lärde du dig mest av under din LIA? Att få se teorin i praktiken var otroligt värdefullt. Under LIA-perioderna fick jag följa hela flödet och verkligen se hur allt hänger ihop i verkligheten. En av de största lärdomarna var också hur mycket som sker ad hoc, situationer som dyker upp oväntat som man måste lösa direkt. Det gav en bra förståelse för den snabbrörliga verkligheten inom logistik och transport. “Det jag gör idag kan jag direkt koppla till kurserna från utbildningen.” Hur var det att söka LIA? Jag tyckte inte det var några konstigheter, det gäller att planera lite och vara ute i god tid. Mitt tips är dock att inte vara för kräsen. Det gör inget om man inte fastnar helt för sin första praktik, det viktigast är att få erfarenhet och prova på. Man har ju två perioder så det är perfekta tillfällen att testa sig fram och att få en insyn i hur saker faktiskt fungerar på en arbetsplats. Hur ser du på framtiden efter utbildningen? Utbildningen har öppnat många dörrar för mig. Jag fick jobb redan tio månader innan examen. Mitt råd är att söka de möjligheter som finns, även om det inte är exakt det man tänkt sig från början och därefter nischa sig vidare. Hur höll du motivationen uppe under utbildningen? Utbildningen är en blandning mellan att vara på plats och självstudier. Det viktigaste för mig var att ha struktur. Jag gick upp tidigt, satte mig framför datorn, skapade checklistor och prioriterade dagens uppgifter även de dagar vi studerade hemifrån. Att planera dagen och hålla sig till en plan gjorde att jag inte halkade efter. Vad tyckte du om upplägget på undervisningen? Vi hade en bra blandning av grupparbeten och individuella uppgifter. Även på distans var undervisningen interaktiv, vi använde breakout rooms och arbetade mycket tillsammans. Det var en bra mix av undervisning på plats och digitalt, och många case att lösa både individuellt och i grupp. Case-uppgifterna var väldigt bra då de hjälpte mig att omsätta teori i praktiska situationer och tänka lösningsfokuserat, precis som i verkliga arbetslivssituationer. Vad vill du säga till någon som funderar på att söka? Sök! Det finns många spännande möjligheter genom det här programmet, och om du är öppen och vågar ta vara på dem kan du hitta en väg du aldrig hade tänkt på från början. Du kommer att upptäcka områden inom logistik och supply chain som du kanske inte ens visste fanns.

”När städer växer och klimatfrågan får större fokus, behövs människor som kan tänka hållbart, digitalt och framåt” Vad krävs för att lyckas som anläggningsingenjör, och hur ser vägen dit ut? Vi har pratat med Andreas Berg, delägare på A-metodik i Luleå och ledningsgruppsmedlem för utbildningen Anläggningsingenjör – digitalt och hållbart samhällsbyggande. Han berättar om sin resa in i branschen, vad som krävs för att trivas i yrket och varför utbildningen är en bra start för dig som vill vara med och forma framtidens samhälle. Hej Andreas! Berätta lite om dig själv, hur började din karriär och vad tycker du är roligast med branschen? Jag heter Andreas Berg och är delägare samt tjänsteområdeschef på A-metodik i Luleå. Min väg in i branschen började direkt efter gymnasiet där jag läst många CAD-kurser. Jag började arbeta med att rita bygglovsritningar och husritningar på Älvsbyhus och lärde mig yrket på plats. Sedan flyttade jag till Luleå och började jobba med markprojektering och har gjort det i olika roller och på olika företag i drygt 15 år, varav de 3 senaste åren på A-metodik. Det jag gillar med anläggningsbranschen är variationen, ingen dag är den andra lik. Man får arbeta med olika typer av projekt, möta nya utmaningar och det kräver ofta problemlösning. För mig gör det jobbet roligt och utvecklande. Vad gör ni på A-metodik? Vi är ett konsultföretag som erbjuder tekniska konsulttjänster inom samhällsbyggnad. Vårt tjänsteutbud sträcker sig från tidiga utredningar, projektledning och beställarstöd till detaljprojektering, byggledning och besiktningar. Vi vill kunna hjälpa våra kunder med sina projekt ända från första idén ända fram till färdig anläggning. Just nu är vi på väg att starta upp ett nytt affärsområde inom landskapsarkitektur vilket är väldigt roligt! Vad är din roll i ledningsgruppen för utbildningen? I ledningsgruppen för Anläggningsingenjör – digitalt och hållbart samhällsbyggande i Luleå, diskuterar vi utbildningens upplägg och innehåll för att den ska motsvara branschens behov. Vi är flera från branschen som tillsammans ser till att utbildningen är relevant, håller hög kvalitet och att kursplanen är aktuell så att de som examineras är redo för arbetslivet och kan kliva rakt in i yrket. Vad har varit den största lärdomen från din tid i branschen? Att man aldrig blir fullärd. Det finns otroligt mycket att ta in om man vill och det går att specialisera sig inom olika områden. Vilka kompetenser har varit avgörande för din karriär? Förutom teknisk kompetens skulle jag säga självledarskap och relationsbyggande. Att kunna driva på, prioritera rätt och hålla motivationen uppe för att få framdrift i projekten. Du behöver också bygga relationer med kunder och samarbetspartners. "Ofta möter du samma kollegor i olika projekt, så goda samarbeten och starka nätverk är viktiga." Vad är den största förändringen du ser inom branschen just nu? Det börjar komma in mer tänk kring hållbarhet, klimatsäkring och cirkulärt byggande. Eftersom jag varit med i branschen länge är det väldigt roligt att se att det börjar röra på sig lite mer kring dessa frågor. Vad är det viktigaste studerande behöver veta innan de börjar arbeta? Teori är viktig men i slutändan handlar mycket om vem du är som person. Att vara engagerad, ha driv och kunna samarbeta med andra väger minst lika tungt. Man behöver också förstå att varje projekt är unikt. Även om man gör liknande saker i olika projekt så dyker det alltid upp något nytt eller oväntat, och då är det viktigt att vara flexibel och lösningsorienterad. Vad är den största fördelen med att utbilda sig inom denna bransch? Att samhället är i ständig utveckling. Människor ska ha någonstans att bo, arbeta och leva. Det innebär att det alltid finns ett behov av att bygga nytt eller att bygga om. Det finns alltid en efterfrågan för olika projekt där du får vara med och forma framtiden. Och här kommer utbildning in i bilden.  Som anläggningsingenjör kan du arbeta både inom privat och offentlig sektor, till exempel i en kommun, på ett byggföretag eller som konsult. Möjligheterna är många och du har stor chans att hitta en väg som passar just dig. "När städer växer, industrin ställer om och klimatfrågan får ett större fokus behövs människor som kan tänka hållbart, digitalt och framåt." Vad gör denna utbildning så bra för personer som vill jobba i denna bransch? Utbildningen har en bra bredd och ger insyn i flera delar av yrket. Det går att koppla utbildningen till det man möter i yrkeslivet och du får bland annat lära dig om BIM, CAD, hållbarhet och projekteringsverktyg, "LIA-perioderna är också ett stort plus. Här får du en chans att testa arbetslivet på riktigt, och det är lika värdefullt för företagen som för den studerande." Hur förbereder utbildningen våra studerande för arbetslivet? Framför allt genom LIA-perioderna. De ger en bra bild av hur arbetslivet faktiskt ser ut, och du får möjlighet att se både vad du trivs med och vad du inte vill jobba med. Vi har en LIA-studerande hos oss just nu, som går andra året. Förra året hade vi en studerande från första året på utbildningen. Det är alltid roligt att få vara med och bidra, och vi tar gärna emot fler LIA-studerande framöver. Vad tycker du är det mest spännande som händer i branschen just nu? Den gröna omställningen! Många stora industrier ändrar sina produktionsmetoder för att minska sitt klimatavtryck och Sverige ligger i framkant. Det sker speciellt mycket här i Norrbotten, och det är lite extra roligt att denna utveckling sker här på hemmaplan.

Har du missat sista ansökningsdatum till en yrkeshögskoleutbildning? Oroa dig inte – många YH-utbildningar tar emot sena anmälningar. Här går vi igenom vad som gäller, hur du gör en sen ansökan och vad du bör tänka på. Vad betyder sen anmälan till yrkeshögskola? En sen anmälan innebär att du söker till en YH-utbildning efter att den ordinarie ansökningsperioden har stängt. Det är upp till varje utbildningsanordnare att avgöra om sena ansökningar accepteras, och i så fall hur länge. När kan man göra en sen anmälan? De flesta yrkeshögskolor har sista ansökningsdag på våren (oftast i april eller maj), men om det finns lediga platser kvar kan utbildningen öppna upp för sena ansökningar. Det kan ske: Direkt efter sista ansökningsdag Under sommaren Även efter att utbildningen har startat (i undantagsfall) Hur vet man om en utbildning tar emot sen anmälan? På YHGuiden.se kan du enkelt se vilka utbildningar som är öppna för sen anmälan. Filtrera i vår sökfunktion eller håll utkik efter märkningen "Öppen för sen anmälan" på utbildningssidorna. Se aktuella utbildningar med sen anmälan här Hur gör man en sen ansökan? Att skicka in en sen anmälan liknar en vanlig ansökan: Gå in på den aktuella utbildningen. Klicka på "Ansök nu". Skicka in dina betyg och andra efterfrågade dokument. Håll koll på din mejl – du kan bli kallad till intervju med kort varsel. Tips: Var snabb! Sena ansökningar hanteras i turordning, så ju tidigare du skickar in, desto större chans har du. Vad är mina chanser att komma in vid sen anmälan? Det beror på: Antal lediga platser Hur många andra som också söker sent Om du uppfyller behörighetskraven Även om sena anmälningar inte alltid garanterar plats, så är det absolut värt ett försök – många utbildningar fyller inte sina platser i första omgången. Vanliga frågor om sen anmälan Behöver jag skicka in andra dokument vid sen anmälan? Nej, du skickar samma dokument som vid en ordinarie ansökan. Kan jag få CSN vid sen antagning? Ja, så länge du blir antagen och utbildningen är CSN-berättigad. Hur snabbt får jag svar? Svarstiden varierar, men räkna med att det kan gå fort – särskilt nära utbildningsstart.